För tio år sedan hade jag en dagbok med guldigt hänglås på, och tre olika nycklar som jag hade gömt lite vartstans i mitt rum. I den dagboken skrev jag vem jag var kär i, vilka vänner jag tyckte om, och vilka personer jag var trött på, riktiga hemligheter med andra ord. Och det kanske var av den anledningen som jag hade ett lås på dagboken också. Idag skriver jag inte längre i den gamla dagboken, och inte i en nyare variant heller. Nu skriver jag istället på min blogg, en hemsida som vem som helst kan se tillskillnad från den gamla dagboken, som man faktiskt behövde nyckel till (även om det gick att bryta upp låset på två sekunder). Och även fast jag inte skriver riktigt samma saker idag som jag gjorde för tio år sedan så känns det här ändå som min dagbok. Jag skriver om vad som händer i mitt liv, hur jag mår och vad jag drömmer om. Jag lägger upp bilder och jag visar er hur just mitt liv ser ut. Och den absolut största fördelen med att jag väljer att skriva och berätta om mitt liv är att jag om ett år kan gå tillbaka i bloggen och titta efter vad jag gjorde då. Vad gjorde jag egentligen för ett år sedan? Vad hände i mitt liv just då. Och jag behöver aldrig oroa mig över att jag skulle tappa bort nyckeln.