Det är fredag, och även fast den är på väg att gå emot sitt slut så är jag glad över att en arbetsvecka är avklarad och för att ja nu har en helg framför mig. Min första vecka på transportstyrelsen har helt klart gått bra, och jag har lärt mig hur mycket som helst (även om det är väldigt, väldigt mycket mer att lära sig). De senaste två dagarna har jag faktiskt suttit i telefon själv, med stöd såklart av underbara Linnea som jobbar på transportstyrelsen sen tidigare. Så det känns som att man börjar komma in lite mer i arbetet och jag bara längtar efter att få en egen plats och en egen dator och köra igång på egen hand, vilket vi troligen kommer att få göra vecka 39.

För att byta ämne så kan jag berätta att jag och Ninni provade på ett intensiv pass (gympa) idag efter jobbet, och jag skulle nog nästan vilja säga att det var det värsta jag har gjort i hela mitt liv. Vid flera tillfällen under passet så tänkte jag på allvar ta mitt pick och pack och gå ut, men när jag sedan tittade upp och såg en pigg, överentuastiastik 40-årig ledare som hoppade och skuttade utan problem så insåg jag att jag bara var tvungen att slutföra det här. När jag sedan tittade runt omkring mig och insåg att fler kvinnor och män i äldre åldrar körde på, helt utan tecken på trötthet så slog envisheten till, jag ska fasiken klara det här om dem gör det. Så jag fortsatte, svetten sprutade och efter ex antal omgångar armhävningar och liknande så kände jag inte mina armar längre. Men jag fortsatte och det är jag glad över nu. För det bästa jag vet är nämligen att komma hem på fredagskvällen och verkligen känna att man har kört skiten ur sig på alla plan, vilket oftast är jobb och träning. Så efter fem arbetsdagar och fyra träningspass (under hela veckan såklart) så känner jag mig värd två riktiga slappdagar!

Nu ska jag dra täcket över huvudet och sova, det är helt sjukt hur trött man kan vara på kvällarna.

Sov gott mina vänner!