Mindre än en månad kvar nu, jag räknar dagarna samtidigt som jag försöker att inte tänka på det, att njuta av stunden. Det är en jäkligt konstigt känsla att längta så mycket efter någonting, samtidigt som jag inte vill räkna alls, inte vill veta hur långt det är kvar. Jag vill inte åka än, jag vill hinna njuta mera, hinna umgås mera, hinna säga hejdå mera, hinna njuta mera av svensk sommar. Samtidigt som det pirrar i hela mig när jag tänker på ett soligt Kalifornien, ett kristallklart hav, alla affärer (ja shoppingen är 10 gånger bättre i USA), starbucks, skola, surfing ja allt som mitt år på andra sidan atlanten kommer att innehålla. Det är otroligt blandade känslor just nu, sorg blandat med glädje. Man kan helt enkelt säga att "nu kommer alla känslorna på en och samma gång". 

Men en sak är i alla fall säker att när jag kommer tillbaka från USA så kommer det kännas som att jag aldrig har varit borta, som att jag aldrig har lämnat Örebro. Jag kommer hitta tillbaka till vardagen på tre dagar, och helt plötsligt så kommer det att kännas som att det var en evighet sen jag var i USA. Därför ska jag passa på att njuta som tusan när jag väl kommer ner, jag ska ha ett så jävla grymt år och njuta utav livet till 110%, det är mitt mål med resan.