Jag förstår verkligen inte, för två timmar sedan hade jag kunnat sätta 200 spänn på att min gamla ipod låg i en utav mina korgar på mitt rum. Så när jag kom hem förut (vi hade ätit hos mormor och morfar) så tänkte jag plocka fram den eftersom att den är skön att ha när man flyger, visserligen kan jag ju köra flightmode och spotify i mobilen men sist när jag flög till Spanien så fick man inte ens ha flightmode på, de var tydligen någon policy de hade och då blev jag helt galen. En flygresa utan musik i öronen, det går bara inte. Och med tanke på att jag om två veckor ska flyga i drygt 15 timmar så känns det verkligen som prio att plocka fram ipoden.

Men vad händer? Den är spårlöst försvunnen!? Jag har letat precis överallt, vänt upp och ner på varenda väska jag äger, tömt varenda låda jag har till och med letat bland strumporna men nej den finns ingenstans? Hur mysko är inte det. Och kruxet med det hela är att jag inte har den blekaste om när jag använde den sist heller, eftersom att de var så länge sen, säkert ett år sen jag använde den. Men de är inget att göra, mamma och jag har vänt upp och ner på allt möjlighet i hela huset utan resultat så jag kan inte komma på något mer ställe som jag ska leta på, så jag antar att jag får glömma den där ipoden.

Det enda positiva med dagens letande är att jag har hittat en hel del saker, eftersom att jag har tömt varenda fick så har jag lyckats skrapa ihop två lypsyl, ett läppglans, myggspray, 75 tusen hårspännen och de värsta av allt en rutten banan i en utav mina träningsväskor, fy fan vad det stank. Så de var ju förbaskat tur att jag hittade den nu i alla fall så att inte hela väskan hade börjat mögla. 

Men visst måste ni hålla med om att det är knepigt hur saker och ting bara försvinner? Hux flux sen är det borta? Och man har ingen aning om vart de har tagit vägen? Fan, de är nästan så jag börjar fundera på om de spökar!?

Förlåt för rutten uppdatering, men jag har för tillfället ganska fullt upp med mig själv, fan kan man säga så? Jaja ni fattar grejjen, det är mycket som händer i mitt liv just nu och därför blir den här bloggen lite bortprioriterad, men jag lovar att skräpa mig ordentligt när jag kommer till USA, för då har jag faktiskt något vettigt att skriva om så då är det ju bra om jag engagerar mig lite mer, eller vad tror ni. 

Hur som helst så lever jag loppan just nu, i lördags var det 20-års fest för Madde och Verre som gällde. Vi var ute i Glanshammar i en sommarstuga och hade som tur var riktigt tur med vädret så de var strålande sol hela kvällen, vilket såklart gjorde att de var riktigt underbart att hänga ute i solen. Vi lekte lite lekar och sjöng såklart för tvillingarna. Runt halv tolv hoppade jag och Linnea på bussen och tog oss in till stan och Satin. Där vi tog några valser innan vi traskade hemmåt vid två. Och efter drygt fyra och en halv timmes sömn var det bara att ta sig upp ur sängen och hoppa in i duschen, för att sedan sa sig mot Liseberg med Linnea, Malin och Stina. Vi hade allihopa körkort men tre av oss var bakis och en dödstrött (vilket vi andra också var men Malin hade tillskillnad från oss sovit drygt två timmar). Men vi hällde i oss lite kaffe och körde ändå, gårdagen var nämligen den enda dagen som vi kunde få ihop det. 

Vi hade i alla fall en toppendag på Liseberg, det var fint väder och inte alltför mycket kö till attraktionerna. Så vi åkte och åkte och åkte lite till. Dagens värsta var nog ändå Gasten, där jag av någon anledning hamnade sist? Vi skrek som fan där inne och blev rädda för minsta grejj, så min röst är fortfarande helt pajj haha. Mot slutet av kvällen blev köerna kortare så då hann vi med Balder några gånger om, dock kom spöregnet precis då, vilket alla andra brudar tyckte var skitkul själv var jag aningen skeptiskt. Men efter ett varv i Balder var vi dygnsura hela högen, så vad fan då var det ju lika bra att köra en gång till. Vi hade i alla fall en riktigt grym dag på Liseberg så tack som fan för den!

   Liseberg   FlumrideJag och Linnea åkte Atmosfear, eller!?     Lisebergsbanan   Födelsedagsbarnen i lördags