Har spenderat hela dagen i soffan under mitt täcke framför Björn Gustaffsons dvd. Jag skrattar så att jag gråter när jag ser den och är alltid på sjukt bra på humör efter att ha sett hur man är "singel och helnöjd", riktigt bra!

När filmen var slut och jag var trött på att bara ligga still tog jag mig iväg bort mot Friskis för lite träning, gympa fick det bli och det var som vanligt riktigt roligt.

Jag kom att tänka på en sak när jag tränade (jag kommer alltid på mycket när jag tränar) att jag knappt vet när jag hade en helt lugn helg sist (förutom den här helgen). Och jag måste säga att jag gillar det. Jag är trött på att bara sitta hemma och titta på film, jag vill ut och träffa människor och dansa med mina fina vänner, för ett år sedan hade jag sagt att en hemmakväll är bättre än en utekväll, idag skulle jag säga precis tvärtom.

Just nu är jag mer taggad på utekvällar än hemmakvällar. Det här är en bild från när Fanny fyllde år, för ett halvår sedan (nej den är inte från 2008).

Nu ska jag fortsätta titta på Gossip Girl, Robyn är ju med där idag så det går ju bara inte att missa. Efter det blir det ensam mamma söker och sedan Beck. En riktig tv-kväll med andra ord, precis som det ska vara på söndagar!

Jag vet inte vad det är med mig och kaffe, men av någon anledning så är vi beroende av varandras närhet. Jag klarar inte av en ynka dag utan kaffe längre, det går bara inte. Men egentligen så tror jag inte att det är själva koffeinet som jag är beroende av utan snarare av smaken, för jag tycker nämligen att det är så sjukt gott. Varje morgon när jag kommer inrusande till jobbet, stressad, frusen och lite små irriterad (eftersom att det är omöjligt att cykla när det är snö, is och slask men ändå envisas jag med att trampa på) och då när jag väl är framme på jobbet, då finns det inget som jag är så sugen på som kaffe.

Jag skulle tro att det är tack vare Bara Vara som jag har blivit så förälskad i kaffe, där drack jag kaffe minst två gånger om dagen och tack vare att de har så sjukt gott kaffe så blev kärleken till kaffe ännu större. Att jag som 19-åring är en riktig kaffekärring känns väl lite sådär, men samtidigt så orkar jag inte bry mig. Min kärlek till kaffe vägrar jag att släppa!

Förövrigt hade jag en jättetrevlig kväll igår med Pernilla, Dohn och Stina. Vi lagade mat, tittade på film och åt (som vanligt) alldeles för mycket godis. Så därför känns det som att en vända på friskis inte skulle skada idag, frågan är bara om jag kankse ska ta och prova på gymmet där? Eller om jag tar och går på ett gympapass vid fem, det återstår att se. Nu ska jag fortsätta att njuta av att huset är tomt, snart kommer nämligen mina päron hem och då är det inte tyst och tomt längre.